måndag 30 november 2009

När börjar egentligen dagen..

Ja, så var ännu en dag till ända... tror jag. Tycker det är svårt vid den här tiden på året. Bara några få timmar då det är riktigt ljust, OM solen skiner vill säga. Eller ja.. solen skiner ju alltid men ibland syns den inte så värst tydligt från mitt fönster. Hela dagen är bara en grå blurrig massa. Och så regnar det.. små små, men många droppar eller lite större och färre. Eller som i dag när dom var både stora och många.
Jag kikade ut när barnen kom ifrån skolan och såg hur dom med millimeterprecission gick i den absolut djupaste delen av varenda vattenpöl mellan bussen och huset. Suck.. -Ni förstör era vinterstövlar, hojtade jag.. för vinterstövlar ska man ha oavsett väder om bara månaden är rätt. Och slutet på november är vinter.. punkt slut!
Så tycker mina ungar även om deras moder inte är helt övertygad. Vad är det för fel på regnställ och gummistövlar när kvicksilvret faktiskt drar sig upp mot en 7-8 grader?

Hmm.. Nåja.. inte första gången i världshistorien som barn och vuxnas åsikter skiljer sig åt, och förmodligen inte den sista heller.

Nu sover alla de små människorna och det är bara jag som är kvar i vaket tillstånd. Jag lyssnar på tystnaden och tittar ut i mörkret. Vad döljer sig där? Ja, alltså.. älgar, rådjur, grävlingar, råttor, möss och så finns ju där ute.. Men mer då.. Finns det egentligen någon som vet, på riktigt, vad som dyker upp när ljuset drar sig tillbaka och lämnar plats åt mörkret? Jag tror inte det.. för hur ska man kunna veta när man inget ser..? Jag är faktiskt mörkrädd.. Japp.. Jag är vuxen.. 6-barnsmorsa.. och mörkrädd.
Vi bor i ett gammalt hus.. faktiskt flera hundra år gammalt. Det byggdes på 1600-talet. Då var det ett soldattorp som med åren har byggts både på och till. Det är ett underbart hus, missförstå mig inte... men jag hör och ser både det ena och det andra. Eller är det bara inbillning..? Tiden får utvisa..
Nu ska jag i alla fall avrunda denna grådassiga dag med en dusch och sen blir det sängen. Har jag tur får jag sova ett par timmar i sträck utan att bli väckt, men chansen är inte så stor.
Med sex barn i huset finns det alltid någon som är kissnödig, vill dricka, har drömt nåt som bara måste berättas trots att klockan är 3 på natten eller nån som är ledsen..
Ja ja.. nån gång blir det bättre.. bara inte riktigt än... snart!

2 kommentarer:

  1. Hej Madame Mom och välkommen till bloggvärlden! ;) Min tävling är till för precis alla och jag är så glad om någon (du?) vill anta min lilla utmaning! Det ska bli så spännande att se ditt kort, jag kikar in här senare i veckan igen! Visst är November grå och trist, men halleluja - idag är det 1 december och julförberedelserna (inklusive julkort) är härmed officiellt inledda! Ha en bra dag, kram!

    SvaraRadera
  2. Hejsan! Ja, dagarna har verkligen varit förfärligt gråa länge nu, alltför länge och snön borde ha anlänt för ett bra tag sen.

    Man vet ju aldrig vad som döljer sig därute när det är mörkt, eller hur? Är det tyst i huset så kan man höra både det ena och det andra... som inte kommer från invånarna i huset. Intressant att bo i ett så gammalt hus, det skulle jag vilja göra nån gång. Finns nog mycket intressant att utforska och upptäcka i ett sånt gammalt hus. Intressant att få vet vad det är som man både ser och hör om nätterna, om man är vaken förstås!
    Upplever sånt i vårt hus också emellanåt fast vårt hus är inte äldre än 18 år, men nånting finns det här...

    Stor kram till dig från Susanne!

    SvaraRadera